Lori McKenna

Hört talas om Lori McKenna nån gång? Isåfall är du ganska insatt! Hon jobbar lite i skymundan, kan man säga. Det här är inte plattor som du hittar i en skivaffär i Sverige. Vill man ha dom får man beställa dom från USA. Det tar sin tid, men de är värda att vänta på.
Jag blev nyfiken på henne när jag såg att Faith Hill gjorde TRE av hennes låtar på albumet ”Fireflies” 2005. Smakproven på http://www.allmusic.com/ fick mig att beställa ”Pieces of Me” och ”Bittertown”, två underbara album som borde vara högsta prioritet för alla som gillar country, och för en hel del andra också. Det här är definitivt inte Nashville (Lori kommer från Boston!) Det är musik som inte låter sig genrebestämmas så lätt: country, folk, singer/songwriter, rock, whatever. Vem bryr sig? (Fast du kommer att hitta dom på countryhyllan, enbart baserat på hennes röst som är country från början till slut.)

Senaste plattan ”Bittertown” är förmodligen hennes bästa hittills. De två nästan rockiga inledningslåtarna kan du mycket väl diska eller stryka till, men sen tycker jag att du ska sätta dig ner och fokusera på resten. För det mesta av resten är lågmälda, finstämda och berättande låtar som kräver uppmärksamhet. Fast det rockar till sen också, allramest i poppiga ”Monday Afternoon” med en inledningsstrof som är typisk för hela plattan:

It's Monday afternoon and I'm drinking again
And I know I promised you that the Lord would be my friend
But the Lord and I don't get along so very good
He doesn't speak a word out to me, like you promised that he would
And I'm telling you, I wish I was a better person


Men själv tycker jag ännu mer om ”Pieces of Me” från 2001: ännu mer finstämd, ännu mer akustisk, ännu vackrare: en fantastisk samling låtar som växer med varje spelning. Och rösten! Jag kan lyssna på den hur länge som helst. Om du tycker att det är ”country” när Idol-vinnaren Carrie Underwood ylar till skyarna i den ena powerballaden efter den andra, så ska du lyssna på det här! För det här är på riktigt.