Bruce Springsteen

Visst ja! Mr. Scialfa har ju också släppt en platta i dagarna! Nu når han tyvärr inte samma höjder som frugan, men ett nytt album med Bruce är ju ändå alltid spännande. Det här har basunerats som den stora comebacken med E Street Band i kompet. Varför vet jag inte; det var inte så förbannat länge sen de kompade honom på ”The Rising”. Däremellan har han blåst nytt liv i Pete Seegers gamla kampsånger på den utmärkta ”We Shall Overcome”. Det här är nånting HELT annat. En återgång till det ”klassiska” 70-talet, kan man kanske säga. Jag vet inte riktigt vad jag tycker om det. Magiskt är det i alla fall inte.

Den första låten, singeln ”Radio Nowhere” lämnar mig ganska kallsinnig. Jag har ju inte precis längtat efter Clarence Clemons ylande saxofon. Ljudet är stort och larmigt och till slut rätt påfrestande. Det blir ännu större i andra låten, med dundrande trummor och wall-of-sound-produktion, men den låten hinner man börja gilla innan den är slut. Sen blir det bättre.

Ljudet kommer lite närmare, melodierna framträder mer, och individuella prestationer kommer mer till sin rätt: en snygg orgel, ett tjutande gitarrsolo, Pattis harmonier. Kraftfulla stråkdrivna ballader varvas med rykande rockare. Det blir många lalala- och nanana-körer, och det är ju aldrig fel. Det är storslaget och tjusigt, men den riktiga känslan infinner sig bara då och då. Och man undrar vad Patti tycker om att backa upp maken när han 60års-krisar i rader som ”girls in their summer clothes pass me by”.

Och E Street Band, förresten? Det finns ungefär 25 musiker på den här plattan, och ofta låter det som om varenda en av dem är i studion samtidigt. Det blir bara för mycket!

Det här är ett hyfsat Springsteen-album, i nivå med ”Human Touch” ungefär, och det är ju inte det sämsta. Men han får rycka upp sig lite nästa gång, annars får nog The Boss finna sig i att stanna hemma och laga mat till ungarna medan Patti ger sig ut på soloturné.



PS. Det är nästan lite fånigt att någon som Bruce Springsteen har en MySpace-sida, men det har han. Han är dock inte överdrivet generös. Du får "Radio Nowhere", 32 år gamla "Born to Run" och 25 år gamla "Nebraska": http://www.myspace.com/brucespringsteen